skeksis

Min hjärna håller på att implodera och jag äter snart upp mina händer.

Dumma, dumma, dumma, dumma, dumma, dumma ipod!

 

Har försökt rätt till den enda sedan igår, men fanskapet bara bråkar med mig.

Skit skit, jävla skit!

 

Så för att rensa tankarna från ondo och bli på bättre humör, tänkte jag skriva lite. Om en person som får mig på bra humör, ibland ;)

Men för att han gör mina dagar bra, så för att bli på bättre humör, så tänkte jag ge honom ett gott ord på vägen också :)

 

Min bror, min kära storebror.

Som jag sagt tidigare, så har man pratat och pratar fortfarande mkt om familjen Friman. Och du antingen älskar oss eller hatar oss. Vi har en tendens att hamna i dom facken.

Iallafall, Matte och jag var och gymmade tillsammans i torsdags. Vilket, för mig var en jäkla kick. Jag ville verkligen visa honom, han som tagit så god hand om sin kropp efter sin operation, att även jag kan och vill.

Jag tom. sprang lite på löpbandet, (vilket är en skräck för mig, både för knäet och jag är rädd att ramla), och jag tog i ordentligt. Så jag kanske ska ha honom med mig, så jag verkligen pressar mig själv som Måns vill :)

 

Nej, min bror är en stor inspirationskälla för mig. Han har gått igenom mer än någon annan jag känner på sina, ändå ganska kort räknade 28 år. Jag säger absolut inte att han är en ängel, för det är ingen, han har hittat på hyss precis som alla andra och han får stå för sina misstag, men i grund och botten är han en otroligt snäll människa.

Han berömmer när det är befogat, men han tillrätta visar också när det är befogat.

Vi älskar och hatar varandra som syskon ska göra, men vi vet också att vi alltid finns där när det verkligen gäller.

 

Så, nu fick jag skriva av mig lite och göra någon annans dag lite bättre kanske :)

 

Men tyvärr bråkar itunes och ipoden med mig fortfarande, så snart åker datorn ut genom balkongen!

Arrrrrgh!