Grattis på 8 års dagen lillebror Nicola!

Jo, tiden försvinner. Och det får mig att tänka på filmen Langoljärerna. Om jag inte redan sagt det förr. Vilket är fullt möjligt, eftersom jag är en väldigt upprepande människa. Haha.

Min fot mår... bättre. Den är blå och öm fortfarande. Men idag har jag inte använt kryckorna utan kan gå lite smått med foten.
Måste säga tack till dom som skickat söta sms och frågat hur det är med mig.
Har haft fin besök idag också. Ann-Charlotte bjöd in sig själv (eftersom jag inte bjudit in henne ännu) och kom med fika. Fick en fin lite julig filt, med bockar på. Så jag kan krypa ner och mysa i soffan sen.
Roligt med lite besök.
Jag har inte svårt att få tiden att gå här hemma, men man blir rastlös när man inte ha så mkt att göra. Jag gör ju visserligen det jag alltid gör: läser, kollat tv/film eller sover. Haha. Fast jag somnar för jag inte har något att göra.

Nej jag ville egentligen bara tacka för all hjälp jag fått och alla mysiga sms. Och säga att jag lever.
Nedan ser ni hur fin min fot ser ut. Så nog fasen blev det en jävla smäll... :S