skeksis

Så då sitter jag alltså här med foten i högläge.
Olyckan och oturen tycktes inte vara klara med mig för i år. Men snälla Bella, där är ju trots allt en hel månad och lite till kvar av året. Borde du inte vara van vid detta laget!?

Nej det är surt att jag blev förkyld med hosta som gjorde att man trodde att man hostat upp lungorna, men jag skulle tvungen trilla av stolen och stuka foten idag.

Och jag som hade hela veckan planerad. Börja jobba igen idag, skulle kört bort till arkens zoo, för det är kattens dag, just för och se om där var något kul. Jobbat sen som sagt, och sex dagar fram över. Men istället slutade det med en sjukskrivning i en vecka. Inte precis vad man ser fram emot nu i juletider.

Jo, jag skulle göra det sista på min pyntning. Köpte nya stjärnor till mina fönster igår. Gick upp i tid och var på riktigt gott humör. Går ut i köket och fixar till stjärnan. Den kommer på plats och jag känner hur jag skiner upp, för det är ju snart jul. När jag ska gå ner från stolen, viker sig mitt knä, vilket resulterar i att min högra fot vrider sig när jag landar på golvet. Jag hör bara hur det knäpper i huvudet och jag är helt säker på att jag brutit foten.
Ligger på alla fyra och börjar asgarva först. Och sen kom den. Smärtan! Denna, jag ska inte säga att det var obeskrivligt för människor har stukat fötter i alla tider, men ont gjorde det. Och då kommer tårarna och paniken: "Är den bruten?!?" "Hur tar jag mig till sjukhuset?!" "Kan jag köra?" "Vågar jag röra mig?!" "Dog min katt i en hjärtinfarkt precis?!"

Lyckades resa mig och hoppa in till sängen där jag gråter lite till och tycker att tillvaron är piss och sen ringer jag och väcker min stackars mamma och syster. Som kör igång en "fixa-skjuts-till-sjukhuset"-expedition. Folk svarar inte och vissa har inga bilar. Lillebror är på väg att gå upp och slå in dörren hos storebror för dom inte svarar. (men får vända när dom fick tag på skjuts) Och då ringer dom min skyddsängel och en av dom käraste vänner jag har. Petra! Alla borde ha en Petra. Men ni får inte min!!! Hon ställer upp och kör och hämtar mamma och Nettan och dom kommer sen och hämta mig och vi kör ner till sjukhuset. Det ni... Det är kärlek och vänskap. Och jag kan inte med ord tacka dig Petra. (så det kommer minst en blomma till dig. MINST!)

Nu ligger jag i soffan och har precis kolla Grinschen. Ska försöka ta mig till sängen snart och kanske sätta igång en film eller läsa. Men jag är otroligt rastlös. Jag är inte en människa som är skapt för att ligga sjuk. Haha. Men vem är det?

Nu är det fint och pyntat här hemma i alla fall J

Nej tack för all hjälp idag. Nu ska jag och klumpfoten försöka hitta en ställning vi båda trivs med :P