skeksis

Några dagar sen.
Tiden flyger förbi, och kan nog aldrig säga, att hur jobbigt det än är, eller hur sakta man vill att tiden ska gå, så gör det inte det längre.
Och man blir inte precis yngre.

Nå, vad har hänt under tiden? Storebror blev 26, han bjöd på mat och jag har agerat taxi, (kanske oftare än man själv vill ibland), jobbat, läst. Är snart färdig med Twilight på engelska, sen blir det Cresendo.
Men där är så mkt som blir försumma pga min sjuka "bok-slukar-tid".
Jag är verkligen en dålig vän på det planet.
Jag vet att jag alltid varit sämst på att höra av mig, men snälla förstå då också, att just nu, suktar jag inte efter sällskap. Jag trivs med min ensamhet. Trivs.. Det är kanske inte riktigt rätt ord, men jag mår bra av den just nu.
Så jag förstår också varför folk inte söker mitt intresse, men jag antar att ni blir mer sårad än jag.
(Oh herre min get, vad ego det lät :S )

Har massor med film att ta igen också. Och åter igen, jag vet inte hur jag ska hinna med allt. Jo egentligen gör jag, men jag som sagt lever i böckernas värld förtillfället.

Jag har varit ganska grinig den sista tiden. Jag vet inte hur jag ska få allt att gå ihop. Tid, jobb, pengar, familjen mm. Det löser sig alltid på något sätt, men ändå. Mamma är hemma, nyopererad. Kapaltunnel (?), imorgon eller på torsdag ska vi hälsa på farbror Kalle, som skulle få nya knäskålar. (Låtet knappast som något behagligt)

Många fyller år i det kommande, däribland jag själv. Men bryr mig inte om att göra någon stor grej av det, blir ju bara 24, bättre att spara det till nästa år.

Jag sover ju som en kratta om nätterna. Men igår var ganska kul, vaknar iallafall vid 9 (efter att ha snurrat i sängen, större delen av natten) Det första jag känner på morgonen, är ett begär att få bygga en koja. Ni vet sån, där man drar täcket över alla möbler och drar med sig hela en liv in under. Man lämnade problemen på utsidan och under där, var man oövervinnerlig. Det blev ju självklart så, att jag inte gjorde en koja, jag har inte uttrymme nog för det. Kände mig som ett barn större delen av dagen. Underbart.

Natten till idag var inte rolig, då hade jag ändå tagit sömntablett. Somnade vid 1, vaknade vid halv fem. Ehhh!
Gick inte att göra något åt det heller, satte igång tv:n, läste lite och spelade på mobilen. Min arm värkte som faaaan.
Insåg att jag var nog trvungen att gå till Erling idag. Hoppade in i duschen halv åtta. Var där vi halv nio.
Han klämde och drog lite. Fick en kortisonspruta till och han skickar en remiss till röntgen. Om inte mina domningar i handen försvinner inom någon vecka, skulle jag ringa igen. Då får jag ner till Lund också, för att kolla nerverna.
Fick nya sömntabletter.

Sen körde jag ner till stranden och gick längst råbocka och klitterhus. Jag kände mig ganska nöjd med mig själv, där jag satt på bryggan, rumpan mot den kalla och våta underlaget. Men nog fan skulle någon kommentera det. "Du borde inte sitta när det är så kallt och blött. JAG hade inte gjort det".
Nej, men å andra sidan är du på väg ner i det iskalla vattnet för att bada, så du borde bry dig mindre om mig och koncentrera dig mer på att inte drunka, så ska jag se till att jag inte får urinvägsinfektion...
Nåja, jag gick tillbaka till råbocka, och jag ska säga, att det är ganska avslappande att lyssna på Rammstein till vågornas brus :D
Jag har fan varit duktig idag!

Ikväll blir det tv. Desperate Housewives. Kollade Sweeney Todd innan. (Då jag låg och sjöng låtarna för mig själv imorgon, för att förhoppningsvis somna om igen, var jag tvungen att se den idag)
Ikväll blir det kalas, så jag ska fan festa med en Risifrutti.

Och jag som inte ens äter gröt egentligen!
(Nu har du haft en del att läsa Jenny!!!) :D